Det kanske är lite onödigt men jag håller på att pressa ur mig ett fanzine av sådana här bilder till Stockholms Internationella Seriefest. Känns konstigt att åka dit utan att ha nåt nytt fanzine, även om jag kommer ha en ny bok. Detta är bilder av människor i Malmö som jag snappat upp och skissat ner under en längre tid. Och nu har jag börjat rita färdigt dem. Vi får se hur långt jag hinner.
Utan tvekan den senaste tidens populäraste signalord i storpolitiken. Både ledarsidor och nyhetstexter har börjat använda det och sedan även krönikörer som argumenterar mot det. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vars uppgift det är att varna för katastrofer, gjorde för första gången det motsatta och gick ut med att det inte är en katastrof på gång. Det finns alltså ingen systemkollaps. Ändå talar alla om den.
Jag undersökte hur det kom sig att partiledare och andra politiker ganska plötsligt börjat använda ordet. Letade i de stora mediaföretagens arkiv och sökte i det allsmäktiga Google. Kom fram till att det länge använts av de rasistiska gräsrötterna på Avpixlat, Fria Tider, osv., samt i kommentarsfält runt om på nätet, men i de seriösa medierna har begreppet tills nyligen i princip inte existerat. I juni 2014 användes det av två forskare som talar om ”försvarssektorns totala transformation, och de facto systemkollaps” och menar att Sverige inte kan försvara sig om ryssen kommer. Sen började systemkollapsen hamras in av Sverigedemokraterna:
Nb: Det är någonstans kring Anna Kinberg Batras uttalande som ”systemkollaps” omfamnas av journalister och tyckare och det blir svårare att spåra det pga dess frekventa användande. Men det är framför allt politikernas användande av ordet jag intresserat mig för.
Nb2: Margot Wallström har tillskrivits användande av begreppet. Det stämmer dock inte. I en intervju i DN sa hon ”Jag tror att de flesta känner att vi inte kan upprätthålla ett system där det kanske kommer 190 000 människor varje år, i längden kommer våra system att braka ihop”, vilket sedan refererades i andra nyhetskällor (exempelvis Fria Tider, Expressen och SvD) som att hon ”pratar om en systemkollaps”.
”31/12 1946 sprängs tre dynamitladdningar i området kring Stockholms stadsbibliotek strax efter tolvslaget på nyår. Det är Sabbatssabotören, som utfört sprängdåd runt om i staden under hela hösten. Den här natten åker han till slut fast.”
Sabbatssabotören kallades även för Lördagsdynamitarden eller portvaktsskräcken. Under hela hösten/vintern 1946 hade han sprängt på olika platser runt om i centrala Stockholm. Alltid på lördagar och ofta i trappuppgångar. Stadsbiblioteket blev alltså det sista, men inte det minsta dådet. Centralstationen, Klara polisstation och Kanslihuset var några av de mer spektakulära platser som fick smaka på dynamiten.
”Varför har jag aldrig hört talas om det här?”, tänkte jag när jag först hörde talas om det. Så jag bestämde mig för att göra en serie om händelserna till Trygga lilla Sverige. Det har blivit den serie jag lagt allra mest tid på för det har varit väldigt svårt att hitta någon information om dåden. Här och där har de omnämnts men det finns få djupgående texter om det hela, och särskilt inte om gärningsmannen. De övriga händelserna som jag gjort serier om har det skrivits någon bok eller åtminstone artikel om men kring Sabbatssabotören har det varit helt tyst. Så jag har till största delen gjort min research i rättegångsprotokollen från 1947, vilka är hundratals sidor eftersom varje enskilt bombdåd utreddes var för sig med vittnesmål, skaderapporter och psykologiska utredningar. Ett stort jobb alltså. Men väldigt intressant.
Eftersom en bärande idé med projektet Trygga lilla Sverige är folkbildning så känns det bra att ha hittat och ”utrett” Sabbatssabotören och jag hoppas att det ska hjälpa till att ge den utrymme i det allmäna medvetandet framöver.
Ses i vår, alltså!
Under året har jag ju ritat vykort med motiv från terrordåd och andra våldsamheter i svensk historia. Det var tolv stycken som jag skickade ut på den illustrerade händelsens årsdag, utspridda över årets tolv månader. Och nu har jag satt ihop en kalender av illustrationerna, uppblåsta på en hel sida istället för ett litet vykort. Och i själva kalendern har jag markerat årsdagar för ett femtiotal liknande händelser, som jag inte hunnit rita vykort av. Det är helt enkelt för mycket våldsamheter i vår inhemska historia. I slutet finns en förteckning över alla datumen med lite närmare info om händelserna.
Kalendern kostar 150 kr inkl frakt och du kan köpa den här i min webshop.
Dessutom har jag just sammanställt ett fanzine av min serie om Sveriges (och enligt vissa faktiskt världens) första brevbombare.
Det är bara en liten begränsad upplaga eftersom serien även går att läsa i Galago och kommer vara del i samlingen som släpps till våren, men då många hört av sig och velat ha fanzine så bestämde jag mig för att trycka upp ett gäng ändå. Men i begränsad upplaga alltså, så det är först till kvarn som gäller.
Finns för 70 kr inkl. frakt på webshopen Fosfor.
”14/11 1930 skjuter mystikern Sigvard Nilsson en taxichaufför i huvudet och dumpar honom i en bäck. Det är det första mordet för Den magiska cirkeln, som i flera år fortsätter mörda runt ikring Sala, som kallades för Sveriges Chicago.”
Sigvard Thurneman var född Nilsson men bytte namn efter han blivit homeopat. I femtonårsåldern blev han inspirerad av en dansk hypnotisör på tivolibesök i Sala att själv börja med hypnos, yoga, meditation och annan orientalisk mysticism. Han började experimentera med hypnos på sina vänner, höll seanser och startade så småningom det hemliga sällskapet ”Den magiska cirkeln”. Med hjälp av sällskapets medlemmar mördade och rånade Thurneman under sex år fem personer. Själv hävdade han att han dödat ännu fler, genom hypnos.
Just nu jobbar jag med att göra en serie om Thurneman och Den magiska cirkeln, som blir en av delarna i Trygga Lilla Sverige. Så dem kan du läsa mer om i vår när samlingen släpps på Galago.
”13/9 1954 mördas ett äldre par i byn Röste och deras hus bränns ner. Först misstänks en främling som synts i byn men ett rutinförhör med granngumman Mimmi From visar att det är hon som mördat paret då de vägrat låna henne pengar.”
”26/6 1948, efter en bråkig midsommarhelg, åker skrothandlare Bengtsson och hans vänner med påkar ut till Jönköpings slumkvarter för att ”spöa upp de där tattarna”. Lokaltidningarna hejar på och engagerar stora folkmassor att under flera veckor med våld driva ut stadens romer och resandefolk.”
Kravallerna i Jönköping 1948 kallades vid den tiden för ”tattarkravallerna”. ”Tattare” var ett begrepp som svepande klumpade ihop flera av samhällets utstötta grupper men oftast romer och resandefolk.
Skrothandlare Bengtsson umgicks själv i dessa Jönköpings lägre klasser och hade tidigare varit gift med en resande kvinna. Under midsommarhelgen 1948 hamnade han i bråk med någon över något och han och hans vän åkte på stryk. Några dagar senare bestämde han sig för att ge igen på dem han hade bråkat med och han gav sig med sina vänner ut till slumområdena kring Öster i Jönköping, där stadens mindre bemedlade bodde. Det var alltså en privat dispyt men när omgivningen fick höra talas om detta lade de in sitt eget engagemang i Bengtssons sak. De följde med honom till Öster för att leta reda på inte bara de som Bengtsson bråkat med utan ”tattare” i allmänhet. Uppbackad av stora folkmassor blev nu Bengtssons privata groll till Jönköpingsbornas uppgörelse med ”tattarna” i slummen. Med påkar och blydaggar gick de från hus till hus och misshandlade dem alla de fick tag på.
Tidningarna skrev om händelserna och hyllade Bengtsson som en hjälte, vilket eggade honom och andra till att fortsätta. Här är några exempel på sådana artiklar:
I Smålands Folkblad publicerades också denna visa, 3 juli 1948:
”De har mod uti barm, de har muskler av järn,
de är tattarnas skräck, som sig bör.
De har blivit vår östra stadsdels värn,
fast den främste blott är chaufför.De är kvinnornas skydd, de har must i sin arm,
de betalar sin dagsbot direkt.
De har vikingablod, de har mod uti barm,
det är grabbar med färg och med fläkt.De placerar en näve i tattarens trut
utan spisning och vidare prut.
De bär ej uniform som en vanlig snut,
men på tattarebråk de gjort slut.”
Inte förrän flera veckor senare ingrep polisen, och då för att säkra allmän ordning snarare än skydda de misshandlade människorna.
Vill du veta mer om Jönköpingskravallerna så finns ett intressant avsnitt av P3 Dokumentär om detta, där de bland annat intervjuar några som var barn i Öster då detta utspelade sig.
”16/4 1917 protesterar arbetarna i Västervik mot matbristen och kräver mat, rösträtt och 8 timmars arbetsdag. Detta sporrar hundratusentals människor runtom i landet att gå ut i hungerdemonstrationer som varar fram till Blodbadet på Gustav Adolfs Torg i Stockholm 5 juni samma år.”
Dagens vykort är lite av en fortsättning på min serie om änglamakerskan i Helsingborg som jag just gjort färdigt (och som finns att köpa här). Det är samma tid och sammanhang. I skuggan av första världskriget blev människor allt mer desperata, för även här i Sverige påverkades vi av kriget fastän vi inte var delaktiga i det. Priserna på livsmedel steg drastiskt och samtidigt som svenska folket levde på ranson exporterades mat utomlands. Det var framför allt detta som blev droppen för Västerviksborna.
De lämnade sina arbetsplatser och möttes upp på Stora torget där de gick vidare till livsmedelshandlarna och tvingade dem sälja mat till dem utan matkuponger. De gick till de lokala myndigheterna för att kräva att ransonerna ökades, att lönerna skulle höjas till samma nivå som före kriget (minst 1 kr/timmen!) och att arbetstiden skulle sänkas till åtta timmar per dag. Demonstrationen i Västervik gav ganska snabbt önskad effekt. Flera företag höjde lönerna, livsmedelspriserna sänktes och ransonerna ökades. Detta inspirerade arbetare över hela landet att gå ut i hungerdemonstrationer.
Det är förmodligen den största sociala protest vi någonsin haft i Sverige. Kanske så många som 300 000 människor demonstrerade i nästan två månader runt om i landet. Sammanräkningar har gjorts i efterhand utifrån uppskattningar i samtida tidningsartiklar och dessa siffror ser förstås olika ut i vänsterpress och borgerliga tidningar. Tidningarna var dock överens om att en betydande del av de demonstrerande var kvinnor. Det var oftast de som skötte hemmet och som först märkte av dyrtiden men det var också den ökande opinionen för kvinnlig rösträtt som fick många att gå ut på gatorna.
Många trodde att det var revolution på gång, precis som det varit i Ryssland en månad tidigare. Den hade uppstått ur liknande hungerdemonstrationer och dess frontfigur Lenin var på besök i Sverige bara några dagar innan demonstrationen i Västervik. Så när hungerdemonstrationerna ökade i omfång ökade också trycket på att stävja dem. I slutet av maj gick folket på ön Seskarö ut i hungerdemonstrationer och dit kallades militären med 475 tungt beväpnade soldater för att släcka upproret. (Jag hittade ett teaterspel från tidigt 80-tal om detta på Youtube, där en ung Johan Ulveson spelar ond borgare. Och Ronny Erikssons band Euskefeurat har skrivit en fin visa om händelsen.) Några dar senare skickades flygblad runt på arbetsplatser i hela Stockholm, som uppmanade alla att mötas utanför Riksdagshuset den 5 juni. Uppslutningen blev enorm. Extra polis och militär hade kallats in för att folket inte skulle nå fram till Riksdagshuset och när spårvagnarna inte kunde köra fritt för allt folk uppstod våldsamheter. Ridande polis beväpnade med sablar tvingade demonstranterna på flykt. Hungerdemonstrationerna 1917 var över.
Det här var alltså det fjärde vykortet för året. Åtta kvar. Det är inte försent att prenumerera!
Det tredje Trygga Lilla Sverige-vykortet bör ha kommit fram idag. Så här ser det ut:
”16/3 1936 stormar Axel Ragnar Willén in med två pistoler under ett skilsmässomål i Nyköpings rådhus. Han skjuter vilt omkring sig och dödar stadsfiskalen, som förbjudit Willén att praktisera som advokat i staden, och mannen som är där för att skiljas. Därefter skjuter Willén sig själv i huvudet.”
Jag har haft svårt att hitta mer ingående material om denna händelse men har pusslat ihop från olika korta referat att Willén arbetat som ”sakförare” (i princip en advokat utan legitimation). I ett mål hade han begått något formellt fel som gått ut över den han företrädde, vilket gjorde att stadsfiskalen förbjöd honom att fortsätta praktisera som sakförare. Detta fick Willén att till slut döda stadsfiskalen – och alla som kom emellan. Femton skott avlossade han i rättssalen, och förutom de tre döda skadade han två. Innan han gick till rådhuset hade han dessutom skjutit sin hund, som ska ha varit hans enda livskamrat. I hans testamente stod att han inte ville ha någon kyrklig ceremoni vid sin begravning utan bara att tre egenskrivna dikter lästes upp. En av hade titeln ”Hem till midvinterblot i Valhall”. Ingen av dikterna lästes men lades i urnan tillsammans med hans aska.
Det är ungefär vad jag vet om omständigheterna. Men här finns en väldigt noggrann flashanimerad genomgång av händelseförloppet. (Klicka på pilen åt höger, sen den gröna gubben vid Rådhuset.)
Mars verkar vara en farlig månad för när jag valde ut vilka dåd jag skulle göra vykort av visade sig många spektakulära mord skett just i mars. Bland annat en händelse liknande rådhusdramat. Det utspelade sig också under en skilsmässetvist, 1 mars 1971, vid Tingshuset i Söderhamn då en 60 årig man sköt ihjäl de fyra övriga i rättssalen, inklusive kvinnan han var där för att skiljas från. Dessutom skedde i mars både Sveriges första tågrån (18/3 1907) och Sveriges första bilbomb (12/3 1926). Samt de uppseendeväckande von Sydowska morden (7/3 1932) då Fredrik von Sydow slog ihjäl sin far och hans två tjänarinnor innan han gick på restaurang där han sköt sin fru och sig själv.
Så det var svårt att välja. Men jag försöker få till en bra blandning av olika händelser och tidsperioder över årets alla vykort. De är i princip färdigplanerade alla redan men kom gärna med tips på dåd du tycker skulle passa som vykort. Jag har ju säkert missat många händelser.
Detta är vykort nummer två i Trygga Lilla Sveriges vykortsföljetång:
”Natten till 15/12 1932 spränger Bernhard Johansson ett bostadshus på Vegagatan i Göteborg för att mörda sin exfru. Hon överlever men tre andra människor i huset dör och sju skadas. På morgonen hittas Bernhards kropp utan huvud vid stora dammen i Slottsskogen där han sprängt sig själv.”
Attentatet på Vegagatan var ganska svårt att hitta närmre information om, åtminstone digitalt. Göteborgs-Posten har ett litet bildspel om det på sin hemsida, bland annat med sin egen (svårlästa) förstasida från den dagen och några foton från röjningsarbetet.
För att få mer information om vad som hade hänt fick jag gå till biblioteket, som från ett bibliotek i en annan del av landet hämtade hem en magasinerad bok från 50-talet som nämnde händelsen. (Brottets krönika, del 2 av Carl Olof Bernhardsson.) Enligt denna bok hade Bernhard (Napoleon i andranamn) haft en problemfylld uppväxt och åkt in och ut på anstalter och fängelser, tills han träffade och gifte sig med Karin. De fick en dotter men efter ett par år ville Karin ta ut skilsmässa. Detta tog Bernhard hårt och ”efter några sedlighetssårande handlingar mot olika kvinnor” dömdes han till psykiatrisk vård. Ett halvår senare släpptes han fri och skrev då ett brev till Karin: ”Du skall få se, att du ska bada i ditt blod. Jag skall hugga huvudet av tösen och sparka fotboll med det.”
Karin hyrde rum hos ett par på Vegagatan 3 och det var de och en äldre granne som dog av Bernhards bomb. Karin och dottern, som bodde på barnhem, klarade sig oskadda. På morgonen hittades Bernhard död i Slottsskogen där han sprängt huvudet av sig.
Jag har själv bott i Göteborg i över ett decennium men kände inte till detta och utifrån fotona jag hittat kunde jag inte heller utröna var i stan det ägt rum. Så jag slog upp Vegagatan i kartboken, men där såg inte alls ut som på de bilder jag hade. Var adressen fel? I Göteborgs stadsmuseums digitala arkiv hittade jag gamla foton från Vegagatan och jämförde. Jo, det är precis där vid Oscar Fredriks kyrka.
Jag antar att detta var ett av de många områden som strök med när Göteborg under 60-70-talen rev allt som såg gammalt ut.
PS. Om du vill prenumerera på mina vykort så klicka in i min shop. Och säg till om du vill få januari och februari retroaktivt, så ordnar jag det.
Vykortsåret med Trygga Lilla Sverige har börjat! Igår anlände det första vykortet hos sina prenumeranter och så här ser det ut:
”12/1 1979 blir vårdbiträdet Anders Hansson påkommen när han försöker förgifta en vårdtagare med rengöringsmedel på långvårdsavdelningen på Malmö Östra Sjukhus och han döms senare för 11 mord och 16 mordförsök.”, står det tryckt på baksidan och under det en handskriven hälsning från mig.
Vi börjar alltså med Sveriges värsta seriemördare genom tiderna, som blandade frätande rengöringsmedel med saft och gav det till gamlingarna på sjukhuset där han var inhyrd. Trots att dödsfallen alltid kommit väldigt plötsligt var det ingen som misstänkte att de inte var naturliga och inte förrän han blev tagen på bar gärning förstod nån vad som hade hänt. Han erkände själv 27 mord men rätten kunde bara bevisa 11. Mer om dessa hemskheter kan ni höra i detta avsnitt av P3 dokumentär. Eller läsa på Wikipedia.
Så nu är vykortssäsongen igång! Om du inte har hunnit teckna prenumeration än så misströsta inte. Det går fortfarande att göra i min webshop och vill du börja januarivykortet som första så skriv det som kommentar till beställningen så får du denna med.
Under 2015 kommer jag göra och skicka ett vykort varje månad med motiv från hemska våldsdåd i svensk historia. Som ett sidoprojekt till Trygga Lilla Sverige. Dessa kommer skickas ut så att de kommer fram på årsdagen av händelsen de skildrar. Många av de skildrade dåden har fallit i glömska medan några fortfarande finns i vårt medvetande, men när allt fler människor pekar på ”främlingar” och säger att Sverige inte längre är vad det en gång var så tål alla dessa händelser att påminnas om igen och igen.
Vill du få hem dessa påminnelser eller känner du någon du tycker behöver dem? Teckna en prenumeration! Du kan välja en testprenumeration på tre månader för 100 kr, sex månader för 150 kr eller en helårsprenumeration för 250 kr. (Porto ingår.) Teckna din prenumeration senast 7/1 för att försäkra dig om att du får det första vykortet i tid! (Men startar du din prenumeration efter det så får du självklart även de vykort du missat.)
Detta kort skickade jag ut som julkort för att påminna om en händelse som är ganska färsk i minnet, men också en händelse som kidnappats av främlingsfientliga röster som argument för påståendet att ”det var bättre förr”. Julkortet är inte en del av detta projekt utan en försmak på det. Utifrån detta vill jag uppmärksamma att det inte alls var bättre förr. Att liknande dåd utförts gång på gång i alla tider i vårt trygga lilla Sverige.
Beställ din prenumeration i min shop.
(Om du beställer prenumerationen åt nån annan, se till att skriva leveransadressen till den personen istället för din egen.)
Steve Nyberg 