En dag i september, 1904

Just nu håller jag på och lägger den sista fernissan på den tredje serien i Trygga Lilla Sverige, och jag tänkte ni skulle få tjuvkika lite på denna. Så här är de tre inledande sidorna i en av sex serier som kommer utgöra Trygga Lilla Sverige, som ges ut på Galago till våren 2016. Håll till godo!

Attentatet på Vegagatan

Detta är vykort nummer två i Trygga Lilla Sveriges vykortsföljetång:

”Natten till 15/12 1932 spränger Bernhard Johansson ett bostadshus på Vegagatan i Göteborg för att mörda sin exfru. Hon överlever men tre andra människor i huset dör och sju skadas. På morgonen hittas Bernhards kropp utan huvud vid stora dammen i Slottsskogen där han sprängt sig själv.”

Attentatet på Vegagatan var ganska svårt att hitta närmre information om, åtminstone digitalt. Göteborgs-Posten har ett litet bildspel om det på sin hemsida, bland annat med sin egen (svårlästa) förstasida från den dagen och några foton från röjningsarbetet.

För att få mer information om vad som hade hänt fick jag gå till biblioteket, som från ett bibliotek i en annan del av landet hämtade hem en magasinerad bok från 50-talet som nämnde händelsen. (Brottets krönika, del 2 av Carl Olof Bernhardsson.) Enligt denna bok hade Bernhard (Napoleon i andranamn) haft en problemfylld uppväxt och åkt in och ut på anstalter och fängelser, tills han träffade och gifte sig med Karin. De fick en dotter men efter ett par år ville Karin ta ut skilsmässa. Detta tog Bernhard hårt och ”efter några sedlighetssårande handlingar mot olika kvinnor” dömdes han till psykiatrisk vård. Ett halvår senare släpptes han fri och skrev då ett brev till Karin: ”Du skall få se, att du ska bada i ditt blod. Jag skall hugga huvudet av tösen och sparka fotboll med det.”

Karin hyrde rum hos ett par på Vegagatan 3 och det var de och en äldre granne som dog av Bernhards bomb. Karin och dottern, som bodde på barnhem, klarade sig oskadda. På morgonen hittades Bernhard död i Slottsskogen där han sprängt huvudet av sig.

Jag har själv bott i Göteborg i över ett decennium men kände inte till detta och utifrån fotona jag hittat kunde jag inte heller utröna var i stan det ägt rum. Så jag slog upp Vegagatan i kartboken, men där såg inte alls ut som på de bilder jag hade. Var adressen fel? I Göteborgs stadsmuseums digitala arkiv hittade jag gamla foton från Vegagatan och jämförde. Jo, det är precis där vid Oscar Fredriks kyrka.

Jag antar att detta var ett av de många områden som strök med när Göteborg under 60-70-talen rev allt som såg gammalt ut.

PS. Om du vill prenumerera på mina vykort så klicka in i min shop. Och säg till om du vill få januari och februari retroaktivt, så ordnar jag det.