Förra helgen var jag som alla andra svenska serieskapare i Stockholm för att delta i den koncentrerade branschfesten Stockholms internationella seriefestival (SIS). Festivalen kretsar kring seriemarknaden på Kulturhuset, där såväl förlag som fanzineskapare har bord där de säljer sina serier. Kulturhuset ligger mitt i stan så det är lätt för den generella allmänheten att råka gå förbi och lockas in också. Så det kanske inte enbart är branschfest ändå. Och det är inte enbart serieförsäljning utan även panelsamtal, utställningar och andra intressanta happenings runt omkring.

Jag missade dock alla sådana saker.

Redan på torsdagen var det en intressant panel jag hade velat lyssna på, med bland annat Josefin Svenske från Kolik (och lärare på Serieskolan), Jens Andersson från Sanatorium och Placebo press samt Sam Arthur från brittiska finfina Nobrow och franska serieskaparen David B. De skulle prata om ”Serier och formgivning”, vilket är precis min kopp te, men eftersom jag suttit uppe till kl 06 dagen innan för att göra färdigt mina fanzines och sen åkt tåg halva dan så orkade jag helt enkelt inte släpa mig dit.

Under festivalen missade jag även Julia Hansen och Sara Hanssons diskussion om makten över kvinnokroppen utifrån deras böcker Det växer och Torskarnas Prideparad. Jag hade även velat se smakprovet från DJ Röv: The Movie som visades på Kulturhusets biograf och panelsamtalet om David Liljemarks bok Bita i röret, med alla inblandade skapare. Och massa annat häftigt så klart. Men jag satt klistrad vid mitt seriekollektiv Ritualens bord hela festivalen. Vårt bord var helt enkelt för lockande så det var folk hela tiden och fullt upp.

Och när jag inte satt vid Ritualens bord satt jag en kort stund vid C’est Bons bord också. Så jag hade helt enkelt ingen energi till att gå på releasefester och dylikt på kvällarna. Förutom första kvällen, innan festivalen börjat, då jag hann med att gå på vernissage för min vän Max utställning på Häktet, och även releasefesten för Rob & Bob med vänner #3, som jag medverkar i med en kort serie.

Det är alltid ett uthållighetstest att delta i sådana här tillställningar. Särskilt av den storlek som Sis har. Du sitter i ett konstant sorl från den enorma mängden människor som trängs mellan borden. Det är varmt. Luften är torr. Och har du tur har du hela tiden fullt upp med att prata med folk som kommer fram till dit bord. Och det är självklart kul. Men ändå utmattande för en sån som mig som helst sitter hemma och dricker te.

Och överallt är det andra serieskapare som du vill prata med och som vill prata med dig. Så om du får några minuter över till att gå genom lokalerna för att titta på andras bord så fastnar du hela tiden i samtal på vägen och de där minuterna blir till en halvtimme. Och när du stressar vidare kommer skuldkänslorna över att du är otrevlig som inte stannar längre och pratar, eller stressen över att du borde tagit dig mer tid när du äntligen fick tillfälle att prata med den där.

Men det är ju lyxproblem. För det är en himla trevlig tillställning. Och jag fick dessutom äran att ta emot juryns pris i tävlingen årets fanzine för Maja Stina. Vilket känns väldigt fint. Det är en serie jag gjorde till en tävling men som blev ratad och jag istället gjorde till ett väldigt påkostat fanzine. Serien ligger i en liten kartong med screentryckt omslag, tillsammans med urklippta bilagor m.m. Den har varit lite svår att sälja dels för att arbetet jag lagt ner på den gjort att jag säljer den dyrare än andra seriefanzine men också för att den är ganska annorlunda i dessa sammanhang. Jag har märkt att många som ser den på en festival som den här vågar inte ta upp och titta på den. Och om de gör det så vågar de inte öppna asken för de är rädda den ska gå sönder. Men jag har också märkt att de som faktiskt vågar öppna den uppskattar formen och innehållet väldigt mycket. De blir överraskade och glada. Så det var väldigt kul att få ett jurypris för den. Ett erkännande. Också för att Trygga lilla Sverige är en sorts vidareutveckling på det konceptet och denna ryggdunk gör att jag vågar tro lite mer på det projektet, som jag nu när Serieskolan snart är slut ska jobba med på egen hand. Trygga lilla Sverige kommer nämligen ges ut av Galago lagom till Sis nästa år så nu måste jag se till att de övriga planerade serierna blir klara till dess.

I fanzinepriset ingick förutom äran en kasse med böcker från de olika förlagen. Min kasse innehöll denna blandade kompott:

Det var fyra andra som också fick pris i tävlingen. Shin Mustafa och Sissel Gustafsson fick flest röster i publikpriset, Dotterbolaget tilldelades juryns specialpris för främjande av fanzinekulturen och Anna Syvertsson fick hederspris. Sen delade jag det stora priset med Karin Gafvellin då juryn var jämnt oenig om vem av oss som borde vinna.

Sen lyckades jag faktiskt ta mig runt festivalen och köpa lite fanzines också. Det är ju faktiskt det jag ser mest fram emot med dessa tillställningar – att få se vad andra skapare gjort för något, och bygga på mitt inspirationsbibliotek. Så här ser fanzineskörden ut:

Ganska olika grejer tycker jag. Mest glad är jag nog över att miniserieförlaget och risostudion Peow hade med sig serier från amerikanska Retrofit mfl, så av dem köpte jag bland annat en serie av underbarnet Sam Alden. (Frontier, nere i högra hörnet.)